Jag är igång!

Idag efter skolan tog jag en skön långpromenad i solen för att sortera alla mina tankar, andades frisk luft och ringde killen jag älskar mest. Det känns riktigt bra att vara tillbaks här i Fränsta, jag känner mig så motiverad till att fortsätta med studierna och jag tror att det kommer bli en bra termin!

Sitter nu med tända ljus helt för mig själv, äter frukt och nötter och laddar batterierna för en ny dag! 

Skolstart!

Och snart så var denna sommar över och vi välkomnar en stressig och jobbig höst! Målet är att jag ska bli klar med skolan till jul och då gäller det att inte sega allt för mycket, kommer få plugga en hel del för att få det att gå ihop. Det känns också bra att åka tillbaks till Fränsta, jag är trygg där och det är ett ställe som jag nu känner till.

Jag försöker fokusera framåt och inte tänka för mycket, jag är redo för stillsamma kvällar på mitt rum med plugg framför datorn och en kopp te och massvis med frukt. Jodå, det här kanske blir bra ändå! 

Helt neutral!

Helt ärligt så vet jag inte alls vad som händer, jag har ingen aning om hur allt ska gå ihop. Min kontroll är borta för längesedan… mina tankar och känslor svajar helt okontrollerat och jag är varken glad, ledsen eller arg, jag är så mycket neutral som man kan bli.

Den fysiska kontakten suddas ut… att inte kunna få vidröra hans hud när jag vill… inga kyssar av de underbaraste läpparna på denna jord… Det gör ont…

Jag tillåter mig själv att få vara ledsen och det är okej att gråta, det är okej att känna så som jag känner.

Jag är stark och jag är beredd att ta detta steg, denna tid ska inte vara en tid av bara sorg utan fortfarande en tid av värme och kärlek. Jag är beredd att ta steget ut till detta fantastiska helvetiska underbara problematiska maratonlopp. Jag ska vinna, du ska vinna, vi ska vinna tillsammans eftersom vi älskar varandra oändligt mycket!